söndag 29 april 2012
60 + - 0
Nu 60 otroligt vad tiden rusar
Efter att ha firat min 60-års födelsedag tillsammans med barn barn barn och mina ben(Christina) har jag varit hemma från Teneriffa en vecka.
Det blev en vecka med ingen framförhalning på någonting. Jag kom hem från flygplatsen kl. 03.00 natten mellan söndag-måndag. Jobbade på Gränby vid kl 14 för att åka hem vid 17. Beställde färd-tjänst till Stockholm, eftersom Karin,Philip och Elias var kvar hos
Christina till på tisdagen.jag sov på soffan hos henne och vi åt kvällsmat tillsammans.
Det nya är nu att 020 har färd-tjänsten i hela Stockholms län och det innebär att på landet, där jag bor, hittar de inte. Så innan jag kom iväg hade packat om så fick jag ägna en halv timme åt att beskriva väg. Tack och lov får jag åka Roslagens taxi till arbetet. De hittar allesammans.
Sedan jag skrev sist har jag börjat ett nytt arbete. Fortfarande som präst och med huvudinriktning själavård. men finns numer på ett köpcentrum i Uppsala, Gränby centrum. Där går 7 miljoner människor ut och in varje år och svenska kyrkans församlingar i Uppsala har hyrt en lokal i den nyaste delen. Häftigt och fantastiskt vacker lokal.
Det är en utmaning att vara där många människor är , och som inte förväntar sig att kyrkan ska finnas just där. Det är som att jobba för Svenska kyrkan i utlandet i på Arlanda.
Där finns ett kafé som är prisvärt. 20 kr för kanel bulle med kaffe.
Löfte:jag ska bättra mig att skriva!!
måndag 21 februari 2011
Uppdatering
Oj då, ända sedan sommaren! Faktum är att det inte händer speciellt mycket. Nu är et en varga vinter igen! ja man kan faktiskt höra vargar i Roslagen nu för tiden! Sedan sommaren har det bara rullat på. Julen firade jag i vräldens snöstorm i Kalmar, farmor kunde inte komma hit av både hälsoskäl och av att vädret har varit som det varit. vattnet har "bara" frusit 2 gånger ännu så länge.
Lasse K kommer och äter medhavd middag varje söndag kväll, jag bjuder på en whisky och vin. Ett intressant förhållande, eller vad det nu är!?
På Juldagen kom nästa barnbarn till världen, lilla Blanca. Erik och Maria fick den bästa julklapp som går att få! Nästa helg så flyttar de till Uppsala, vilket skall bli så roligt eftersom vi då kanske ibland kan råkas på sta´n. Det hände förut ganska ofta när Erik bodde i Uppsala.
Karin philip och Elias var här vid julhelgen, Elias är redan 1½ år och börjar springa runt samt att prata blandat norska och svenska.
Innan jul var jag på teneriffa i 16 dagar, ur skönt att slippa snö och kyla ett tag. Det hade inte varit helt fel att finna en resa nu också, men det var omöjligt de tider jag kan för jobbet.
Så var det med den lilla uppdateringen.
Lasse K kommer och äter medhavd middag varje söndag kväll, jag bjuder på en whisky och vin. Ett intressant förhållande, eller vad det nu är!?
På Juldagen kom nästa barnbarn till världen, lilla Blanca. Erik och Maria fick den bästa julklapp som går att få! Nästa helg så flyttar de till Uppsala, vilket skall bli så roligt eftersom vi då kanske ibland kan råkas på sta´n. Det hände förut ganska ofta när Erik bodde i Uppsala.
Karin philip och Elias var här vid julhelgen, Elias är redan 1½ år och börjar springa runt samt att prata blandat norska och svenska.
Innan jul var jag på teneriffa i 16 dagar, ur skönt att slippa snö och kyla ett tag. Det hade inte varit helt fel att finna en resa nu också, men det var omöjligt de tider jag kan för jobbet.
Så var det med den lilla uppdateringen.
söndag 10 oktober 2010
Sommaren 2010
Konfirmation i KalmarSom vanligt lång tid sedan sist. dottern påminde som vanligt att det var länge sedan.
Elias har fyllt 1 år med stort kallas hos sin farfar i Tiveden. Släkt och vänner samlade!
Nu ser jag fram mot att också bli farmor Erik och maria väntar barn i slutet av december!
Under sommaren var jag på brorsdotterns Alice konfirmation i Kalmar Domkyrka, jag for ner tillsammans med farmor Asta som lyckats kräkas sönder revben och hade fruktansvärt ont av det. När hon kom hem så skulle hon givetvis envist gå in själv i trappuppgången vilket slutade med fall och ambulans till ortopeden. Dock och tack och lov inget brutet, men det var faktiskt skönt att hon fick vård då hon ändå redan hade så ont. Konfirmationen var jättefin med temat Frälsarkransen. Alice och kamraterna hade jobbat bra!
Efter konfirmationen åkte jag till Hässleholm och till de gamla vännerna Gustav och Majken. Så mysigt att träffa dem!
Från dem åkte jag till Hallaröd och Anders Och Maria Ekelin. Jag hade inte träffat dem riktigt på 25 år och sett deras fantastiska hus och omgivningar. Mycket speciellt med hjorthängn, kräft dammar och vackar stockhus i vikingastil med grästak.
Vägen hem tog jag via Eslöv och ett snabbesök hos Gunhild för att kolla var hon bor. Stannade till hos Claes Nordenborg på deras torp. Det var ganska långt att köra hela vägen till Fridhem så det var lagom att stanna på Arvidstorp.
Väl hemkommen och goda grannar som vattnat rabatterna under tiden eftersom det var fruktansvärt varmt, och jag har nyanlagda rabatter!
Det behövdes ialla fall inte klippas gräs, men det blev desto mer i augusti och september!
Nu ör det 10 oktober och förra veckan klippte jag gräset för sista gången, inatt har man lovat frost så då ryker alla fina blommor och vintern börjar.
Jag ser fram mot en Teneriffa vistelse i slutet av november och början av december.
måndag 17 maj 2010
Äntligen vår eller närmare sommar.
Idag har jag en som fixar i trädgården, anlägger nya rabatter och fixar och rensar. Imorgon kommer 6 ton jord,som verkligen behövs i denna lerjord på Upplands slätten. Jag tycker att det är värdefullt att få en trädgård att njuta av. Det är jag som skall se på den varje dag!!
Snart är det dags för den första gräsklippningen!
Elias har blivit 9½ månad, vilket innebär att han börjar krypa och resa sig upp. Jag skall åka tilll Oslo i slutet av maj för att se på den lille glutten.
Annars är det som vanligt, ganska mycket jobb, idag är jag hemma för att övervaka trädgård men också för att läsa in en del litteratur till den sista delen av själavårdskursen som är i oktober.
Jag kommer att göra ett fördjupningsarbete omkring själavård på nätet. Detta att det är många som kan läsa vad som skrivs, men också att det inte går att garantera någon tystnadsplikt.
Vi präster har i själavård och bikt sammanhang absolut tystnadsplikt vilket innebär att vi inte ens får vittna i domstol, vi kan inte lösas från tystnaspliken ens av den som avlagt sin bekännelse.
Nu återstår att se hur sommaren artar sig, om farmor klarar att komma hit till midsommar, annars får jag åka ner senare. Brorsdottern konfirmeras i sommar i Kalmardomkyrka.Jag tycke det var nyligen hon döptes där!
Idag har jag en som fixar i trädgården, anlägger nya rabatter och fixar och rensar. Imorgon kommer 6 ton jord,som verkligen behövs i denna lerjord på Upplands slätten. Jag tycker att det är värdefullt att få en trädgård att njuta av. Det är jag som skall se på den varje dag!!
Snart är det dags för den första gräsklippningen!
Elias har blivit 9½ månad, vilket innebär att han börjar krypa och resa sig upp. Jag skall åka tilll Oslo i slutet av maj för att se på den lille glutten.
Annars är det som vanligt, ganska mycket jobb, idag är jag hemma för att övervaka trädgård men också för att läsa in en del litteratur till den sista delen av själavårdskursen som är i oktober.
Jag kommer att göra ett fördjupningsarbete omkring själavård på nätet. Detta att det är många som kan läsa vad som skrivs, men också att det inte går att garantera någon tystnadsplikt.
Vi präster har i själavård och bikt sammanhang absolut tystnadsplikt vilket innebär att vi inte ens får vittna i domstol, vi kan inte lösas från tystnaspliken ens av den som avlagt sin bekännelse.
Nu återstår att se hur sommaren artar sig, om farmor klarar att komma hit till midsommar, annars får jag åka ner senare. Brorsdottern konfirmeras i sommar i Kalmardomkyrka.Jag tycke det var nyligen hon döptes där!
torsdag 18 februari 2010
Nu har jag fått "skäll" av dottern att jag inte skrivit på länge i bloggen. Jag har varit upptagen avvinter. Det har varit kallt sedan mitten av december.
I november kom min nya bil till Sverige från USA, en Chrysler Town and Country, vilket gör att jag blir lite mer rörlig. Fast nu har det varit så kallt och mycket snö,så jag har inte kört så mycket, dessutom är det en amerikanare som drar betydligt mer bensin än min Toyota Prius, som jag kan längta efter ibland.
Julen firade vi tillsammans som vanligt med farmor här på Fridhem. Nyår var Karin och Elias kvar här, vilket var mysigt. Johan och Ingalill var här och firade nyår tillsammans de flesta nyår.
Kallt och gnistrande härlig vinterkväll.
För tillfället är detvinter OS från Vancover, vilket är ganskar roligt att följa med i.
Hur mår jag då? Ja jag vet inte riktigt, men det handlar om en dag i taget.
söndag 11 oktober 2009
Facebook och Farm Ville
Min tid har upptagits avFacebooks Farm Ville den sista tiden.Ett märkligt spel likt det förra Tamaguchi där man skulle mata en fiktiv baby. I Farmville skall så och skörda, ta emot gåvor och ge bort gåvor.. Hjälpa sina grannar. Helt absurt sätt att fördriva tiden som man ändå inte har. Nu har jag " sålt" gården ,eller övergivit den.
New York resan tillsammans med sonen varhelt fantastisk. Han rullade mig i rullstolrunt hela Manhattan, vi såg det mesta. Bodde bra nära Central park och Time square. Jag kan kanske tänkamig att åka tillbaka, men det räcker nästa med att ha varit där och känt atmosfären, och att man känner igen alla vyersom visas på olika filmer.
Lille Elias växer snabbt, de varhär ett par veckor,Det är bara att konsatera att jag är för gammal för ett spädbarn, jag tycker att de blir roligare när det blir respons, och de blir större. Det handlar kanske inte om ålder, jag har alltid tyckt att det varit roligare med äldre barn.
Karin och Philip är mysiga som föräldrar,. det är bara tråkigt att Bosse inte fick uppleva att bli morfar. Däremot är både farfar Thomas och farmor Aranka stolta som en hel hönsgård.
Nu närmar sig ettårs dagen för Bosses död, vilket känns tungt, faktiskt tyngre än tidigare, jag har varit sysselsatt med en massa saker och fyllt tiden med så mycket praktiskt.
Det nya projektet är en vattentoalett till Fridhem (huset där jag bor), jag kan inte ha kvar den mycket ekologiska mulltoan, eftersom den måste tömmas ung varannan månad,ochdet är för tungt för mig. Erik hjälper mig, men det kanjag inte bygga framtiden på.
Annars fungera allt fantastisk, utom trädgårdsarbetet, jag måste finna någon som kan göra det åt mig. Hemtjänsten kommer varje morgon de dagar jag jobbar, jag kan åka färdtjänst dörr till dörr, både till jobb eller om jag vill göra något annat inom Stockholms län.
Just nu håller jag på att läsa in litteratur till min kurs i själavård som nu är inne på sin tredje termin av fem.
Nu ser jag fram mot min andra övervintrin i ensamhet.
New York resan tillsammans med sonen varhelt fantastisk. Han rullade mig i rullstolrunt hela Manhattan, vi såg det mesta. Bodde bra nära Central park och Time square. Jag kan kanske tänkamig att åka tillbaka, men det räcker nästa med att ha varit där och känt atmosfären, och att man känner igen alla vyersom visas på olika filmer.
Lille Elias växer snabbt, de varhär ett par veckor,Det är bara att konsatera att jag är för gammal för ett spädbarn, jag tycker att de blir roligare när det blir respons, och de blir större. Det handlar kanske inte om ålder, jag har alltid tyckt att det varit roligare med äldre barn.
Karin och Philip är mysiga som föräldrar,. det är bara tråkigt att Bosse inte fick uppleva att bli morfar. Däremot är både farfar Thomas och farmor Aranka stolta som en hel hönsgård.
Nu närmar sig ettårs dagen för Bosses död, vilket känns tungt, faktiskt tyngre än tidigare, jag har varit sysselsatt med en massa saker och fyllt tiden med så mycket praktiskt.
Det nya projektet är en vattentoalett till Fridhem (huset där jag bor), jag kan inte ha kvar den mycket ekologiska mulltoan, eftersom den måste tömmas ung varannan månad,ochdet är för tungt för mig. Erik hjälper mig, men det kanjag inte bygga framtiden på.
Annars fungera allt fantastisk, utom trädgårdsarbetet, jag måste finna någon som kan göra det åt mig. Hemtjänsten kommer varje morgon de dagar jag jobbar, jag kan åka färdtjänst dörr till dörr, både till jobb eller om jag vill göra något annat inom Stockholms län.
Just nu håller jag på att läsa in litteratur till min kurs i själavård som nu är inne på sin tredje termin av fem.
Nu ser jag fram mot min andra övervintrin i ensamhet.
onsdag 29 juli 2009
Det är roligt att vara med i facebook, men det tar ganska mycket tid. Kanske ett sätt att träffa människor lite opretensiöst, ha lite koll precis som när man går på sta´n och öter någotn och säger "hej".
Kan ni tänka!!
Jag har blivit mormor! visst låter det gammalt! Det är en liten kille till Karin och Philip. han var 51 cm lång och vägde 2915 gr när han föddes den 27/7 kl 0930!
Han heter Carl Erik Elias och kommer att kallas Elias!!
Jag hoppas att jag kan åka för att se honom nästa vecka över dagen, det går flyg kl 0910 och hem igen kl 17. Det är roligt att ha sett honom som riktigt lill liten.
På lördagen den 8.e så åker Erik och jag till New York!! spännande och roligt!
Erik och Maria har förlovat sig, så nu blir det kanske dom!
Idag har jag fått städat av hemfrid, vilket alltid är underbart... Jag tänker hela tiden på ad Turid, en vännina, diakon; sa till mig. "Eva du kan köpa tjänster för tusentals kronor istället för att köpa en ägenhet i Uppsala" så är det och jag måste säga att det är livskvalitet att bo på landet. Och det fungerar. Jag har gjort som Tuulikki tipsade om skaffat en boy som klipper gräset och som ser till lite allt möjligt! Bra va?
Annars har jag goda grannar som ser till katter och röjer trädgård -mot betalning givetvis eftersom de livnär sig på detta!
To next time!!
Kan ni tänka!!
Jag har blivit mormor! visst låter det gammalt! Det är en liten kille till Karin och Philip. han var 51 cm lång och vägde 2915 gr när han föddes den 27/7 kl 0930!
Han heter Carl Erik Elias och kommer att kallas Elias!!
Jag hoppas att jag kan åka för att se honom nästa vecka över dagen, det går flyg kl 0910 och hem igen kl 17. Det är roligt att ha sett honom som riktigt lill liten.
På lördagen den 8.e så åker Erik och jag till New York!! spännande och roligt!
Erik och Maria har förlovat sig, så nu blir det kanske dom!
Idag har jag fått städat av hemfrid, vilket alltid är underbart... Jag tänker hela tiden på ad Turid, en vännina, diakon; sa till mig. "Eva du kan köpa tjänster för tusentals kronor istället för att köpa en ägenhet i Uppsala" så är det och jag måste säga att det är livskvalitet att bo på landet. Och det fungerar. Jag har gjort som Tuulikki tipsade om skaffat en boy som klipper gräset och som ser till lite allt möjligt! Bra va?
Annars har jag goda grannar som ser till katter och röjer trädgård -mot betalning givetvis eftersom de livnär sig på detta!
To next time!!
fredag 17 juli 2009
Semester 2009
Semester
Jag har 6 veckor framför mig. Första veckan har redan gått med en resa till Norge och Oslo där Karin och Philip väntar sitt första barn. Beräknad till den 2 augusti. Vi får väl se om det blir tidigare eller hon går över tiden. Spännande att bli mormor, men fy vad det låter gamalt.
Någon gång den kommande veckan skall jag segla en runda med goda vänner. Jag kan ta färdtjänst till Grisslehamn och åka vidare till Värmdö och där ta färdtjänst hem igen. Praktiskt med Stockholms län. I augusti skall sonen och jag besöka New York. det ska bli spännande, jag har aldrig varit där men sonen Erik har varit där ett par tre gånger.
Det blir mycket tid över att skriva på datorn och att reda upp alla papper som har hopat sig.
Annars projekterar jag förbättringar på huset samt inköp av en ny handikappanpassad bil, en Chrysler av värstingmodell,annat än Toyyan som inte drar någon bensin alls.Så det blir väl att köra mindre istället.
Nyhetsbristen gör att reportrar letar skandaler vilketiblandfår patetiska vinklingar tycker jag.
just nu verkar de granska och hoppa på försvaret i både upphandlingar och säkerhetstjänst.
Själv har jag påverkat insändar flödet genom att klagapå grovsops hämtningen, så nu är väl sopgubbarna sura på mig så att jag inte får soporna tömda alls.Se Norrtelje tidning 17/7.
Jag har 6 veckor framför mig. Första veckan har redan gått med en resa till Norge och Oslo där Karin och Philip väntar sitt första barn. Beräknad till den 2 augusti. Vi får väl se om det blir tidigare eller hon går över tiden. Spännande att bli mormor, men fy vad det låter gamalt.
Någon gång den kommande veckan skall jag segla en runda med goda vänner. Jag kan ta färdtjänst till Grisslehamn och åka vidare till Värmdö och där ta färdtjänst hem igen. Praktiskt med Stockholms län. I augusti skall sonen och jag besöka New York. det ska bli spännande, jag har aldrig varit där men sonen Erik har varit där ett par tre gånger.
Det blir mycket tid över att skriva på datorn och att reda upp alla papper som har hopat sig.
Annars projekterar jag förbättringar på huset samt inköp av en ny handikappanpassad bil, en Chrysler av värstingmodell,annat än Toyyan som inte drar någon bensin alls.Så det blir väl att köra mindre istället.
Nyhetsbristen gör att reportrar letar skandaler vilketiblandfår patetiska vinklingar tycker jag.
just nu verkar de granska och hoppa på försvaret i både upphandlingar och säkerhetstjänst.
Själv har jag påverkat insändar flödet genom att klagapå grovsops hämtningen, så nu är väl sopgubbarna sura på mig så att jag inte får soporna tömda alls.Se Norrtelje tidning 17/7.
söndag 5 juli 2009
Länge sedan sist.
Livet ramlar på och det händer inte särskilt mycket. Nu är det semester, efter att ha suttit sista journatten i fredags. Det är en hel del människor som ringer, och det märks att ensamheten är stor i vårt välfärdsland.
Jag var på en jour konferens i Göteborg över pingsthelgen. Intressanta föreläsningar! Förre chefen David Eberhardt på psykakuten S:t Göran kunde tala om för oss att vi är urdåliga på att ta eget ansvar med uttdrag ur hans senaste bok "ingen tar skit".
Boken påminner om Anna Heberlains bok om "det var inte mitt fel". David E har också innan skrivit boken om trygghetsnarkomani som handlar om att vi inte får nog av tryggheten, dessto tryggare samhället blir dessto mer trygghet vill vi ha, och blir aldrig nöjda.
Kollektivt stämmer det ganska bratycker jag. Vi blir lätt uppskrämda och kräver trygghet för allt vilket gör att människor blir mer och mer rädda och vågar till slut ingenting, samtidigt som vi skyddar våra barn så att de tillslut inte vet hur man skall bete sig som vuxen coh vilket ansvar och vad som förväntar sig av en vuxen människa. Kanske det är därför så många känner sig vilsna och inte vet vad det innebär att vara människa med allt gott och ont?? Det är kanske därför som många känner sig ensamma eftersom vi egentligen är rädda för att ta kontakt med någon som kan behöva lite hjälp, eller bara prata. Det kan ju vara en terrorist!?
Intressant att två sådana böcker kommer ut ungefär samtidigt. Börjar vi se vårt trygga samhälle som ett hot istället för ett bra samhälle att leva i.
Vi hör ofta i undersökningar att vi i Norden och då speciellt svenskarna är ett olyckligt folk!! Men när man kommer till t.ex. Afrika eller något annat utvecklingsland så verkar människor lyckligare i sina hjärtan... Något att tänka över....
Livet ramlar på och det händer inte särskilt mycket. Nu är det semester, efter att ha suttit sista journatten i fredags. Det är en hel del människor som ringer, och det märks att ensamheten är stor i vårt välfärdsland.
Jag var på en jour konferens i Göteborg över pingsthelgen. Intressanta föreläsningar! Förre chefen David Eberhardt på psykakuten S:t Göran kunde tala om för oss att vi är urdåliga på att ta eget ansvar med uttdrag ur hans senaste bok "ingen tar skit".
Boken påminner om Anna Heberlains bok om "det var inte mitt fel". David E har också innan skrivit boken om trygghetsnarkomani som handlar om att vi inte får nog av tryggheten, dessto tryggare samhället blir dessto mer trygghet vill vi ha, och blir aldrig nöjda.
Kollektivt stämmer det ganska bratycker jag. Vi blir lätt uppskrämda och kräver trygghet för allt vilket gör att människor blir mer och mer rädda och vågar till slut ingenting, samtidigt som vi skyddar våra barn så att de tillslut inte vet hur man skall bete sig som vuxen coh vilket ansvar och vad som förväntar sig av en vuxen människa. Kanske det är därför så många känner sig vilsna och inte vet vad det innebär att vara människa med allt gott och ont?? Det är kanske därför som många känner sig ensamma eftersom vi egentligen är rädda för att ta kontakt med någon som kan behöva lite hjälp, eller bara prata. Det kan ju vara en terrorist!?
Intressant att två sådana böcker kommer ut ungefär samtidigt. Börjar vi se vårt trygga samhälle som ett hot istället för ett bra samhälle att leva i.
Vi hör ofta i undersökningar att vi i Norden och då speciellt svenskarna är ett olyckligt folk!! Men när man kommer till t.ex. Afrika eller något annat utvecklingsland så verkar människor lyckligare i sina hjärtan... Något att tänka över....
måndag 27 april 2009
Nu har jag varit på kurs en hel vecka. Enskild själavård en kurs som pågår under 5 terminer med träff en vecka per termin och inläsning av litteratur och arbetsuppgifter där emellan.
Vi var på katolska stiftsgåredn Marielund på Ekerö, en underbar plats med alldelses för god mat.
Intensiva dager med början klockan 08 och lektioner och övningar fram till 21! Jag blir faktiskt
inte trött i alla fall inte mer än de andra. I helgen var dt konsert i Giresta med Musikhögskolans elever, en pianist Peter Friis Johansson, helt otroligt bra, och en kille Per Gross med blockflöjt, lite udda men jätteduktig.
Efter konserten var jag på 60 års uppvaktning i Uppsala och på natten hade jag telefonjouren. Full rulle, men intressant och spännande. Våren är bra mycket jobbigare att vara ensam, saknaden efter Bosse blir mer påtaglig, man gör alltid en massa saker tillsammans i trädgården, och nu får jag försöka fixa det själv. Erik var här idag och bytte däck på en av bilarna. Jag får se om bilen efter Bosse kan få överföras till Karin i Norge,men de har så ganska tuffa bestämmelser eftersom bilar är så mycket dyrare i Norge. Vi får se om det kommer att kosta 1.500 kr eller 45 000!!
Nu är det dags att försöka komma i säng i tid, men jag är ganska dålig på att komma till ro, jag hittar alltid på något nytt att göra...
Vi var på katolska stiftsgåredn Marielund på Ekerö, en underbar plats med alldelses för god mat.
Intensiva dager med början klockan 08 och lektioner och övningar fram till 21! Jag blir faktiskt
inte trött i alla fall inte mer än de andra. I helgen var dt konsert i Giresta med Musikhögskolans elever, en pianist Peter Friis Johansson, helt otroligt bra, och en kille Per Gross med blockflöjt, lite udda men jätteduktig.
Efter konserten var jag på 60 års uppvaktning i Uppsala och på natten hade jag telefonjouren. Full rulle, men intressant och spännande. Våren är bra mycket jobbigare att vara ensam, saknaden efter Bosse blir mer påtaglig, man gör alltid en massa saker tillsammans i trädgården, och nu får jag försöka fixa det själv. Erik var här idag och bytte däck på en av bilarna. Jag får se om bilen efter Bosse kan få överföras till Karin i Norge,men de har så ganska tuffa bestämmelser eftersom bilar är så mycket dyrare i Norge. Vi får se om det kommer att kosta 1.500 kr eller 45 000!!
Nu är det dags att försöka komma i säng i tid, men jag är ganska dålig på att komma till ro, jag hittar alltid på något nytt att göra...
onsdag 15 april 2009
Det går nog inte så bra att skriva i påskgult så det blir detta istället,ändå ägglikt. Det blev mycket resande ett tag. Helgen innan påsk åkte jag tillsammans med karins"svärfar"Tomas till Norge, Osla för att hälsa på ungdomarna. En jättetrevlig helg med museum besök på Munk museet. Hade tur att det var visning just när vi kom. Nu la min hand av, det har varit för mycket skrivande idag, dessutom är jag förkyld och dte tar ner allmäntillståndet.. återkommer
tisdag 10 mars 2009
Mitti fastan
Det vore fel att säga att jag fastar, men jag tänker i fastans färg (sic). Att fasta är för e flesta att sluta äta! Men det handlar omatt avstå från något. För det mesta blir det pengar för oss som har. Fasteinsamlingen iår handlar om att ge pengar till att kunna förse människor som inte har rent vatten.
Idag skall jag på det årligen återkommande stiåpendieutdelandet av Anders Walls stipendier. Fasta? Ja och nej. Han skulle ju inte behöva dela med sig av pengar som bolagen får in. Dessutom så går pengarna tilll unga lovande inom musik och affärsvärld, samt inom lantbruk och entreprenörer!! Mycket gott initiativ, dessutom så byggs det upp en kamratsfär som är unik över olika intressegränser. Wallumnierna träffas några gånger per år för kamratskap och stöd till varandra. Bra initiativ. Så man kan göra mycket av fastan!
Idag skall jag på det årligen återkommande stiåpendieutdelandet av Anders Walls stipendier. Fasta? Ja och nej. Han skulle ju inte behöva dela med sig av pengar som bolagen får in. Dessutom så går pengarna tilll unga lovande inom musik och affärsvärld, samt inom lantbruk och entreprenörer!! Mycket gott initiativ, dessutom så byggs det upp en kamratsfär som är unik över olika intressegränser. Wallumnierna träffas några gånger per år för kamratskap och stöd till varandra. Bra initiativ. Så man kan göra mycket av fastan!
tisdag 24 februari 2009
Suck, fettisdag,
Sitter hemma för att skriva om jämställd het och förbereda grupp till eftermiddagen. Vissa dagar känns tyngre än andra, och ibland hjälper det att skriva en del. Idag är det fettisdag, den dag som förlorat en del av sin betydelse, men det finns de som håller stenhårt på att inte äta semlor innan just denna dag. Jag har ätit två, men ska se till att det blir några i eftermiddag. Jag får köpa på vägen när jag tar min elmoppe från stiftskansliet, i samma veva får jag handla lite extra till kylskåpet det ser ganska tomt ut. Ibland så är känsla av att det inte är någon idé och att det är inte lönt, men då handlar det om att tänka att det är det visst, jag är värd det!! Det var som A-K en kollega sa till mig " det är rätt åt dig" med den positiva meningen att det är rätt att jag faktiskt skall få den hjälp jag får. även om det är svårt att ta den till sig och känna att det är ok. Hemtjänsten som kommer hit är väldigt bra. det är kvinnor i min egen ålder, så jag behöver inte tjata utan de ser, och de gör, dessutom är jag en van arbetsledare...
Nu kommer färdtjänsten snart.... det har en story för sig själv men den tar jag en annan dag..
Nu kommer färdtjänsten snart.... det har en story för sig själv men den tar jag en annan dag..
måndag 16 februari 2009
Vinterdagar
Det är tur att det inte är mycket snö så att jag slipper skotta. men det är ganska kallt vilket gör att det känns som härliga vinterdagar. Vad jag förstår så är det gott om snö söderut.
Just nu känns det som att jag har hjälp med det mesta, det har aldrig varit så rent hemma någon gång som nu. En städfirma som kommer var fjortonde dag och som vet precis hur jag vill ha det, och hemtjänsten som kommer varje morgon på vardagar och gör småplock så att jag inte kör slut på mig. jag har fått Riksfärdtjänst till kring kommunerna, dock behöver man beställa 5 dagar innan, vilket kan tära på spontaniteten, men det fungerar tror jag. Sedan så kan jag åka i hela Stockholms län.
På torsdag skall jag utmana någon av innerstads chafförerna som skall få köra mig hem från Operan kl. 23 på kvällen, och då är det mörkt!!
I fredags var jag på hjälpmedelscentralen som finns i Hallonbergen, så det var att lägga ca 4 - 5 timmar för att få rullstolen juseterad. Men nu är det gjort..
I måndags var jag på Opera högskolan för att lyssna på stipendiater, tydligen har Walls stiftelser gått bra, vi fick dela ut 5 stipendier a 100000:- ,häftigt roligt. till unga begåvade musiker och sångare! Givetvis var färdtjänsten försenad, det går bara att beställa varje hel timme så för att vara inne i stán till kl 15 så borde det räcka med kl 14. Just den dagen så hittade inte chaffören hem till mig och blev 20 min sen! Det gick fort in och jag kom 5 sent, och missade den första uppsjungningen.
Just nu sitter jag i telefonjouren och det är mycket lungt.Jag kommer att logga ut för att jobba en annan kväll istället då det kanske behövs mer. jag har haft ett relevant samtal, så det känns som man kanske har gjort någon nytta ialla fall.
Veckan som kommer är mest fylld av lunch möten, vilket kan vara trevligt.
Just nu känns det som att jag har hjälp med det mesta, det har aldrig varit så rent hemma någon gång som nu. En städfirma som kommer var fjortonde dag och som vet precis hur jag vill ha det, och hemtjänsten som kommer varje morgon på vardagar och gör småplock så att jag inte kör slut på mig. jag har fått Riksfärdtjänst till kring kommunerna, dock behöver man beställa 5 dagar innan, vilket kan tära på spontaniteten, men det fungerar tror jag. Sedan så kan jag åka i hela Stockholms län.
På torsdag skall jag utmana någon av innerstads chafförerna som skall få köra mig hem från Operan kl. 23 på kvällen, och då är det mörkt!!
I fredags var jag på hjälpmedelscentralen som finns i Hallonbergen, så det var att lägga ca 4 - 5 timmar för att få rullstolen juseterad. Men nu är det gjort..
I måndags var jag på Opera högskolan för att lyssna på stipendiater, tydligen har Walls stiftelser gått bra, vi fick dela ut 5 stipendier a 100000:- ,häftigt roligt. till unga begåvade musiker och sångare! Givetvis var färdtjänsten försenad, det går bara att beställa varje hel timme så för att vara inne i stán till kl 15 så borde det räcka med kl 14. Just den dagen så hittade inte chaffören hem till mig och blev 20 min sen! Det gick fort in och jag kom 5 sent, och missade den första uppsjungningen.
Just nu sitter jag i telefonjouren och det är mycket lungt.Jag kommer att logga ut för att jobba en annan kväll istället då det kanske behövs mer. jag har haft ett relevant samtal, så det känns som man kanske har gjort någon nytta ialla fall.
Veckan som kommer är mest fylld av lunch möten, vilket kan vara trevligt.
söndag 8 februari 2009
Tystnad och prat och taxi
Vintern har blaskat och slaskt och halkat. Det är vidrigt när det smälter och sedan fryser igen, glashalt! Då är det skönt att ha el-moppe, bara man tar sig till den. Jag har jobbat mest varje dag och det fungerar bra, efter att ha påmint färdtjänstens kundtjänst att jag finns och de beviljade förlängt för att kunna jobba och att kunna åka till lite trevligheter.
Igår kom en chafför och hämtade till Norrtälje. Han pratade i ett sträck bla bla bla bla..... sår i öronen, jag vet inte om vad han pratade om egentligen. Huvuddelen av chafförerna är män. I växeln sitter bara kvinnor! Utom igår när jag beställde resa hem, så var det en man, men han satt i Moldavien!!!
Efter en god middag och trevlig kväll hos Yvve och Pax så kom en annan chafför och hämtade, och han sa inte ett ord nästan på hela vägen. Det är intaressant att höra och att prata. Det är en ny värld som öppnar sig och en utsatt het som är lite läskig
Det är den kontakt jag har med andra än jobb och kamrater. Det finns åsikter som går vida omkring och jag lär mig faktiskt en hel del. Det mest spännande är att åka från Stockholm och få en stackars arab som är skiträdd så fort det blir mörkt och tror aldrig att han skall hitta hem igen när det blir mörkt och små vägar. Det verkar som om de är beredda att släppa av en mitt på vägen för att slippa köra.
Jag kan fortfarande inte se en utfärdsbuss som kommer utan att jag får tårar i ögonen och tänker på Bosse, han trivdes så bra med sitt nya jobb och hade hamnat helt rätt... det är bara så sorgligt.
Det var gott med alla goda minnen i går och goda skratt tillsammans för vi 4 hade så mycket roligt, igår var också roligt. Vi tittade på första deltävlingen av Melodifestivalen och af Ugglas bl.a. Snälla snälla,,,,
Om den gick vidare lovade Pax att han skulle springa naken efter taxin till Rimbo... Det var snudd på. Snälla snälla gick till andra chansen.
Igår kom en chafför och hämtade till Norrtälje. Han pratade i ett sträck bla bla bla bla..... sår i öronen, jag vet inte om vad han pratade om egentligen. Huvuddelen av chafförerna är män. I växeln sitter bara kvinnor! Utom igår när jag beställde resa hem, så var det en man, men han satt i Moldavien!!!
Efter en god middag och trevlig kväll hos Yvve och Pax så kom en annan chafför och hämtade, och han sa inte ett ord nästan på hela vägen. Det är intaressant att höra och att prata. Det är en ny värld som öppnar sig och en utsatt het som är lite läskig
Det är den kontakt jag har med andra än jobb och kamrater. Det finns åsikter som går vida omkring och jag lär mig faktiskt en hel del. Det mest spännande är att åka från Stockholm och få en stackars arab som är skiträdd så fort det blir mörkt och tror aldrig att han skall hitta hem igen när det blir mörkt och små vägar. Det verkar som om de är beredda att släppa av en mitt på vägen för att slippa köra.
Jag kan fortfarande inte se en utfärdsbuss som kommer utan att jag får tårar i ögonen och tänker på Bosse, han trivdes så bra med sitt nya jobb och hade hamnat helt rätt... det är bara så sorgligt.
Det var gott med alla goda minnen i går och goda skratt tillsammans för vi 4 hade så mycket roligt, igår var också roligt. Vi tittade på första deltävlingen av Melodifestivalen och af Ugglas bl.a. Snälla snälla,,,,
Om den gick vidare lovade Pax att han skulle springa naken efter taxin till Rimbo... Det var snudd på. Snälla snälla gick till andra chansen.
lördag 17 januari 2009
tid är tid är tid är tid
Tiden som ligger bakom får ligga där bakom med alla minnen och med allt som den har innehållit, nu handlar det bara om tiden fråmåt. Ingen kan leva utan sin historia,ingen blir någon utan sin historia, men historien kan vi endast lära oss av, för att gå vidare i tiden.
Jag läste Bodil Malmstens senaste bok "den sista boken från Finistère". Den första boken om Finistère var helt underbar tyckte jag. Den grep i mig, där hon funnit en plats som var hennes och som hon fick sätta prägel på alldeles själv.
Boken blev så populär så hon hade det svårt att få vara själv i sitt Finisère. Bombaderad av mail och post av människor som ville komma för att hälsa på.... Jag vet fortfarande inte om huset fanns så som hon beskriver det, men för hennes författarskap fanns det.
Den här boken handlar om hur hon förlorar Finistère. Hennes plåga över att förlora det som var en så stor del av henne själv.
Hon beskriver hur hon inte vågar möta smärtan i sin förlust, utan hittar på allt möjligt för att slippa tänka det som är så smärtsamt.... Så känner jag mig också just nu. Helst gör jag allt annat istället för att tänka på min förlust.
Hon beskrev den outhärdliga smärtan som när de som barn brukade lägga tungan mot en metall stolpe eller räcke, för att sedan låta den frysa fast. När den frusit, dra bort tungan från underlaget för att kolla om man pallade.Det gör ont ända ner i svanskotan när jag bara tänker på det.
För mig är det lite samma sak. Våga släppa fram smärtan,våga sätta tungan mot metallen.
Varför hon förlorade Finisère? Läs själv.....
Jag läste Bodil Malmstens senaste bok "den sista boken från Finistère". Den första boken om Finistère var helt underbar tyckte jag. Den grep i mig, där hon funnit en plats som var hennes och som hon fick sätta prägel på alldeles själv.
Boken blev så populär så hon hade det svårt att få vara själv i sitt Finisère. Bombaderad av mail och post av människor som ville komma för att hälsa på.... Jag vet fortfarande inte om huset fanns så som hon beskriver det, men för hennes författarskap fanns det.
Den här boken handlar om hur hon förlorar Finistère. Hennes plåga över att förlora det som var en så stor del av henne själv.
Hon beskriver hur hon inte vågar möta smärtan i sin förlust, utan hittar på allt möjligt för att slippa tänka det som är så smärtsamt.... Så känner jag mig också just nu. Helst gör jag allt annat istället för att tänka på min förlust.
Hon beskrev den outhärdliga smärtan som när de som barn brukade lägga tungan mot en metall stolpe eller räcke, för att sedan låta den frysa fast. När den frusit, dra bort tungan från underlaget för att kolla om man pallade.Det gör ont ända ner i svanskotan när jag bara tänker på det.
För mig är det lite samma sak. Våga släppa fram smärtan,våga sätta tungan mot metallen.
Varför hon förlorade Finisère? Läs själv.....
onsdag 7 januari 2009
Nu var det mycket mycket länge sedan. Hela mitt liv har blivit helt annorlunda.
När jag var på Teneriffa, på Viantersol för rehabilitering så fick jag budskap om att Bosse, min man, var död. Han hade fått en kraftig hjärninfarkt alltså en blodpropp till hjärnan. Han måste ha dött omedelbart och skönt var väl det, --- för honom. Dödsdagen var den 22 oktober
Jag hade verkligen sett fram mot rehabiliteringsvistelsen, men som sagt,det blev annorlunda. Jag bestämde mig för att stanna tiden ut, eftersom jag ändå inte kunde göra något hemma. Jag har alltid lärt ut att det inte är någon brådska så jag tänkte att "Lev som du lär".
Jag kom inte hem förrän den 2 november, och då hann ungdomarna vara hos farmor som idag över 90 år och har förlorat ett barn. Det är faktiskt så att det spelar ingen roll hur gammal man är när man förlorar ett barn.
Min idé var först att begravningen skulle vara i kapellet på Norra kyrkogården , men efter ett dygns eftertanke så var det självklart att det skulle vara i vår hemkyrka i Närtuna, det har alltid varit Bosses kyrka, fast vi har flyttat så många gånger. Vår fasta punkt har alltid varit Fridhem/Stora Åkerby.
Det har visat sig att det var bra att jag stannade på Vintersol tiden ut
Jag har behövt varenda liten kraft som jag kunnat uppbringa den tid som har varit.
Nu är Bosse i jorden på Norra kyrkogården i Stockholm, där vi har familjegraven. Vi hade begravningen den 28 november i Närtuna kyrka och gravläggningen den 23 december på Norra kyrkogården. Så nu handlar det om att tänka om.
Jag har bestämt mig för att bo kvar på Fridhem, tack och lov hade vi en efterlevande försäkring på banken vilket gör att det har blivit billigare för mig att bo kvar än att flytta till Uppsala. framtiden får utvisa hur det blir.
söndag 21 september 2008
Ledig söndag
Tänk jag har fortfarande svårt för att känna mig ledig på söndagar. Även att jag inte gått i kyrkan idag den 18:e efter Trefaldighet.Det är alltid lite trögt att ta sig iväg. Nu skall jag jobba inatt med telejouren, vilket är ganska givand. Jag sitter mellan 22 och 02 så det är överkommligt, då kommer jag i säng till kl 3 och kan sova fram till 10 tiden.
Erik är i New York tillsammans med några kompisar, något som de bestämde innan han träffade Maria, så hon fick finna sig i detta. Det innebär att vi har lill hunden Lukas. Det är riktigt roligt för att katterna Nisse och Swinx leker jättebra tillsammans. Bosse börjar på en ny firma i morgon "Ellenius buss" en firma som har liknande uppdrag som Westins men är mer ett familjeföretag. Han blev Headhuntad via arbetsförmedlingen CV, fantastiskt när man är 57 bast att få jobb på det sättet!! Dessutom ligger firman bara 10 min körväg hemmifrån. Imorgon skalll han hämta 3 - 4 golfspelare i Jönköping och transportera dem till Royal Viking i Stockholm. Det går ingen nöd på honom eller oss.
Själv så måste jag jobba ikapp hela oktober för att åka till Teneriffa, men det är inte så mycket jag har att jobba ikapp, mer än arbetsvärderingar och jämställdhetsgruppen. Det andra är sånt som går att styra om.
Själavården sitter vi just nu och har i vårt "gamal hus" prästgåfden vi d Helga, det är inte så bra som att sitta i Domkyrkan där folk liksom poppar in när det ser att det finns mäjlighet att tala med någon.
Erik är i New York tillsammans med några kompisar, något som de bestämde innan han träffade Maria, så hon fick finna sig i detta. Det innebär att vi har lill hunden Lukas. Det är riktigt roligt för att katterna Nisse och Swinx leker jättebra tillsammans. Bosse börjar på en ny firma i morgon "Ellenius buss" en firma som har liknande uppdrag som Westins men är mer ett familjeföretag. Han blev Headhuntad via arbetsförmedlingen CV, fantastiskt när man är 57 bast att få jobb på det sättet!! Dessutom ligger firman bara 10 min körväg hemmifrån. Imorgon skalll han hämta 3 - 4 golfspelare i Jönköping och transportera dem till Royal Viking i Stockholm. Det går ingen nöd på honom eller oss.
Själv så måste jag jobba ikapp hela oktober för att åka till Teneriffa, men det är inte så mycket jag har att jobba ikapp, mer än arbetsvärderingar och jämställdhetsgruppen. Det andra är sånt som går att styra om.
Själavården sitter vi just nu och har i vårt "gamal hus" prästgåfden vi d Helga, det är inte så bra som att sitta i Domkyrkan där folk liksom poppar in när det ser att det finns mäjlighet att tala med någon.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)