Semestertider

Nu har min blogg funnits i snart ett dygn och det känns spännande att se om man får några kontakter den här vägen.

Vi har varit ute i Europa under tre veckor och kört bil i ca 600 mil.

Vi har skaffat en Toyota Prius vilket innebär att vi inte har så dåligt samvete för miljön. Toyota har ett genialt upplägg, tycker jag, bilen har dragit ca 0,5 l bensin under den här resan, resten har den gått på självproducerande el.

Vår resa gick genom Polen, vi har funnit att den bästa vägen ner till kontinenten är att åka via Nynäshamn till Gdansk. Polen är ett spännande land som vi gärna återvänder till. Vi har rest dit regelbundet sedan 1995 och följt den fantastiska utvecklingen.

Sedan gick resan till södra delen av Polen och Zakopane den gamla vintersportorten som var vacker även i sommarskrud. Senare till Ungern Makedonien och Italien. Varmt men underbart. I Lucca nära Florens träffades vi för att fira Ingalills 60 års dag med en god middag och gott vin på en av stadens högst klassade restauranger vad gäller mat. Innan träfffen i Lucca var vi i Colico vid Comosjön för att där hälsa på goda vänner. Vackert , vackert, vackert.

När vi närmade oss hemresan igen så konstaterade jag att så skulle jag vilja fortsätta att ha min tillvaro. Med frukost serverad, bäddade sängar och upplevelser av alla de slag. Vid hemkomsten så innebär min sjukdom att jag i det närmaste är helt slut när jag gjort morgon proceduren färdig och orkar egentligen inte mer än det. Men det handlar om att kämpa vidare. Det farligaste man kan göra är att ge upp.Då vinner sjukdomen över Livet och det är inte någon framtid.

Att arbeta innebär för mig att ha gott om tid på morgonen. Bilen framkörd till dörren eller en färdtjänst hämtande mig vid hemmet. Att efter att ha parkerat bilen tråkla ur rullstolen för att förflytta mig de ca 200 meter till min arbetsplats. Uppsala kommun har uttryckt att de inte kan hjälpa mig att få en "ruta" närmare ingången till min arbetsplats. Min arbetsgivare skall ordna sådant åt mig, men min huvudarbetsgivare är inte de som upplåter arbetsrummet. Så det handlar kanske om att finna ett annat ställe att ha mitt kontorsrum på.

Den tiden den sorgen. en dag i taget så brukar det ordna sig.